söndag 23 september 2012

Åtminstone ett skratt

Har haft roligt fullt upp i helgen med besök.

Min pappa läste första kapitlet i det manus som nu ligger och vilar till sig. Vi kan kalla det vasa-manuset. Jag lyssnade spänt, hörde ett skratt och blev glad. För även om det här nu skulle vara hur kasst som helst. Så har det i alla fall lockat en person till skratt. Och då var det väl liksom värt det. Hur det än går sedan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar