söndag 10 februari 2013

Hur fångas det stora

Jag har berikats av umgänget med ett par av Kitty Crowthers bilderböcker i helgen. Liv, död, ensamhet, utanförskap, främlingsrädsla, glädje och sorg. Hon fångar det stora och det verkar så enkelt och lätt. Jag är full av beundran. Hur i jösse namn gör hon? Jag vill också kunna! Och våga.

Jag har läst den här traven:
- Rotbarnet
- Den lille mannen och Gud
- Ivo & Vera Fotbollsmatchen
- Min vän Jim
- Är det dags nu

 Och nu vill jag ha fler och mer!



3 kommentarer:

  1. Min farfar äventyraren och författaren skrev att det finns i princip två ting att besjunga, kärleken och döden. Sen skrev han om tusen andra ting med, ständigt med samma patos. Jag märker hur jag alltid återkommer till kärlek. Och hur döden gör sig påmind. De stora frågorna är de som gör oss till människor...kan jag förmedla min bild av dem, då är jag nöjd.

    /Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som ett bra nöjdhetsmål. Å tänk att dessa två ting behöver så många ord runt omkring sig för att de ska bli begripbara.

      Radera
  2. För att de är komplexa och universella och laddade med känslor.
    Betraktelsen som jag sände fick jag fin respons för på Google +. Så då verkar den ha hittat hem. Ibland är delandet nödvändigt som teststation.

    /Maria

    SvaraRadera