Det var fotodax

Fotodag och tillika egodag. Väldigt skoj och utmanande. Läskigt det där med kamera. Att stå framför den.

Det var pressfotodags och jag tänkte att eftersom det här v er k l i g e n inte är något som jag gör varje dag och a l d r i g tidigare har gjort, så är det bäst att ta hjälp med det trassliga håret och de vinterglåmiga kinderna. Nu när jag ändå skulle stå framför kameran en stund. Det var tur att jag gjorde det för jag bedömer förebilderna som h e l t opubliceringsbara.

Fotografen Emmelie Åslin var väldans trevlig och duktig. Hon var lugnande för mina nerver. Nu väntar jag med spänning på resultatet.

Morgon. Hur många nyanser av grått ser ni här? Väderdansen från igår såg inte ut att ha lyckats. Fina fotografen Emmelie Åslins tanke var utebilder på en vacker trapp vid ett åldersbitet hus. Om vädret var bra. Det var det inte.

 Ett par sekunder med nykramade lockar. 

Fotoplatsen.

 På slutet dog nervositeten och vi busade till det lite. 

När vi klev ur studion tittade solen fram.
Väderdansen funkade trots allt.
Lite sent bara.