Undrar om inte Strindberg skulle hålla med mig om att det är synd om pojkarna.
I alla fall appropå den här intressanta debattartikeln i dagens DN. Den har en vinkel att män måste vara skönlitterära förebilder för att göra läsningen en accepterad syssla för sina söner. Och för hela samhället.
Och hur ska jag förhålla mig till en sådan här värld när min son börjar skolan? Det oroar mig. "I de klassrum där pojkar vistas under tolv år gäller det för dem att dagligen förhålla sig till denna ”genusarbetsdelning” på ett sätt som också bekräftar deras maskulinitet. "
Nu ska jag sätta en bra bok i händerna på sambon och i morgon får han gärna ta en poesibok under armen till jobbet.
Håller med! Låt grabbarna börja med Fröding! Då får de högklassig poesi, ganska lättläst, de får ett livsöde och de får Frödings godhjärtade sinnelag som inkluderar alla - jag säger alla - som trampar omkring på denna jord! Mer behövs inte för stunden - och - ett poesi/litteraturintresse är fött...kanske/förhoppningsvis./JM
SvaraRaderaLite Fröding till pojkarna. Å flickorna. Det kanske är så enkelt. Varför göra det så komplicerat liksom?
RaderaJo, tjejerna oxå! Tog jag för givet liksom! Dessutom får man på en ton i nästan i varje dikt, på köpet - lite musik gratis!/ds
Radera