Målstyrning

Det här med mål. Jag måste ha ett för att bli driven. Det gäller jobb, träning och skrivande.  Där jag själv kan styra.

För att få igång mig på mål så måste målet kännas bra i magen och det ska kännas vettigt. Jag formulerar nyttan i målaktiviteten så att den passar mig. För är det ett mål så vill ju verkligen nå det. Annars fyller det ingen funktion.

Målet för manuset som nu ska bli en bok skrev jag med tanken att den här berättelsen ska jag skriva från A till Ö och jag ska redigera den om och om igen tills jag känner att nu är det här det bästa jag kan göra med den här texten för stunden. Det gjorde jag. Den här gången hade jag lyckan att det räckte längre än vad jag vågat hoppas.

Ett annat mål har inte gått lika bra. I oktober tyckte jag det var en väldigt god ide att springa ett lååångt lopp nu i maj. Och tanken var väl god. Då.

Nu har det här målet verkligen brakat samman. Det är bortom räddning. Men jag kanske kan fiska upp  det och formulera om det. Eller så gillar jag bara läget och säger, näpp det här blev nada. Glöm och gå vidare.

Jag ska sova på det beslutet nu.