I gårdagens Babel pratade barnboksskaparen Kitty Crowther om hur hennes farmor läste högt för henne som barn. Hon sa att de stunderna varken handlade om farmodern eller om henne själv. De möttes däremellan. Så fint.
Jag tror på högläsningens många goda krafter och jag önskar massor av möten med mina barn i denna frizon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar