Gott nytt år 2014!

Tack 2013 för att jag fått vara med på denna härligt oförglömliga debutantresa!

Det har varit ett gott år. 2013 kommer jag att minnas som året då manuset jag skrev under 2011 blev till bok. Jag är glad att jag har fått kliva in i denna för mig helt nya fantastiska bokvärld. Jag är tacksam över att jag har fått vara med att samarbeta fram boken tillsammans med förläggare, illustratör och redaktör. Utan dem hade den blivit densamma!

Nu ser jag fram emot att ta med mig årets erfarenheter och goda råd för att bygga ihop en riktig "top notch" uppföljare! :)

Ett gott slut och ett gott nytt härligt år önskar jag er! 

Här skriver jag i jul

Pyssel (- och mys) verkstad

Som jag har längtat efter lite skrivtid i jul. Och det är bara att gilla läget. Det ser ut som att det är detta eller inget som gäller. 

Hoppas ni alla haft en fin jul!!!

Litteraturhus för barn och unga

Jag kommer från Gävle och jag kan inte annat än att få hemlängtan när jag ser vilket projekt man har startat "granngårds" i Sandviken. Litteraturhuset, titta här.

"Litteraturhuset för barn och unga- i Sandviken för hela regionen vill verka för att läs- och språkstimulans genom olika estetiska uttrycksformer".

Låter fint tycker jag.

Roligaste julklapparna

Frågan är vem som kommer att kasta sig över dessa först. Jag eller barnen?

Synopsande

Har påbörjat ett synopsis för att göra en omstart med nästa bok om Nils. Jag både avskyr och älskar synopsandet.

Avskyr att behöva tänka fram hela historien nu. Från början till slut. Innan jag skriver den på riktigt.

Älskar att få strukturen. Att redan nu få en känsla för om det här håller eller inte.

Hälsning från bokhandeln

Ett par bilder från gårdagens event på Akademibokhandeln i Sundsvall. Bokhandlarn Lennart Bergström bjöd som så många gånger annars till trevliga möten i sin butik. 

Anna Hansson och Takida Tomas Wallin har skrivit en bok tillsammans, Susanne Elfström har skrivit en bok som tar med läsaren på en färd runt i Medelpad, Bokhandlaren själv,  Kjell Lönnå som nyss givit ut sina memoarer och så Märta Lindqvist illustratör till boken Hallonbåtsracet som skänker tio kronor till ett barnhem i Thailand för varje såld bok.

Och här fick jag själv också vara med.

Signerar idag mellan 12-15

I dag finns jag på fd. Bokia numera Akademibokhandeln i Sundsvall. Där signerar jag Nils hjälper laget mellan kl 12-15. Där finns ett helt gäng andra författare också. Så kom förbi och säg hej om du är i krokarna! Kanske kan du få en juklapp fixad i samma veva.

Fantastiskt välkomnande på Skönsmons skola

I ett par månader har tre stycken tvåor på Skönsmons skola i Sundsvall jobbat med Nils hjälper laget. De har läst och tittat på illustrationer. De har vridit och vänt på ord och innehåll. De har diskuterat ur genusperspektiv och räknat matte. De har skrivit recensioner och ritat mössor. Allt utifrån boken om Nils. Det är en underdrift att säga att de hade förberett sig väl inför mitt besök. 

Jag kom kall, snöig och frusen. Jag gick hem varm och med solsken i blick. Tack alla fina kreativa lärare och elever för att ni tagit till er Nils på detta sätt. Och tack för att jag fick komma och besöka er och se er otroliga utställning! 

En Nils-docka i mitten. Med en virkad mössa.

Fina mössor.

Oscar som går i fyran har virkat 12 mössor.
Tre stycken har han tagit med till skolans utställning.
När de har hängt klart här  kommer de att bli julklappar. 

Frågor till författaren.

Tänk att man kan göra matte av boken.

Och koppla matten till egna drömmar. 

Många kluriga frågor fick jag idag. 

Och många frågor har diskuterats kring boken i klassen.

Tjusiga konstverk. 

Jag är helt mållös. Och varm i hela kroppen.
Jag behöver inte ens en mössa!!!

Skolbesök i morgon

I morgon gör jag debut i skolan på ett författarbesök. Jag ska hälsa på hos tre stycken två:or som under hösten jobbat med min bok under en läsförståelse-period. De har visst gjort en utställning också. Och börjat virka en mössa! Fantastiskt. Det ska bli en härlig utflykt från min vardag som IT-konsult.

Nervös, jovars. Jag kan tänka mig att de ställer rätt så svåra frågor de där åttaåringarna!

Jag vaknade upp ur november

Nils-googlade lite och hittade en väldigt fin lista under rubriken "Höstens bästa böcker sammanställd av bibliotekarierna på Cirkulationsbiblioteket." 

Tack, tack för det fina omnämnandet!

Äntligen december!

Hej hej! Hoppas det finns någon läsare kvar här på den väldigt tysta och ouppdaterade bloggen.

Vad har jag då gjort under årets mörkaste kallaste, tristaste månad. Jag önskar att jag kunde skriva att jag har slutfört ett manus eller något. Men bloggtorkan har bara berott på trötthet och jag har haft fullt sjå med att genomföra vardag.

Fint nog avslutades månaden med en fulltankning av inspiration. Var till Stockholm på vanligt jobb, lunchträff med min förläggare och höstfest på förlaget. Väldans massa skoj. Så nu siktar jag på nysatsning! Mitt andra Nils-manus som jag skrev för 1,5 år sedan fixade inte riktigt de nödvändiga dramaturgiska svängningarna. Kanske inte mycket annat heller. Hädanefter ska jag konstruera byggstenar som ska in på rätt ställe och gestalta, gestalta, gestalta. Ny månad, ny Nils ska skrivas, nya friska tag!

Jag kan sucka lite över att stora bokkedjor likriktar boklådor.

Men jag tror det kan bli svårt att ta själen ur det som tidigare var Bokia Sundsvall. Här är ett exempel på en av de goda inbjudande och välkomnande aktiviteter som bokhandlaren Lennart Bergström bjuder på i sin butik.

Föräldramöte i sagans tecken

De påhittiga pedagogerna öppnar med att säga att vi struntar i att prata om läroplanen. Vi föräldrar anar att det här blir inte som vanligt.

- Skriv i stället ner på pappret framför er vad ni tror era barn associerar till orden "I luften".

Och de gör vi lydigt. Vi tänker, pratar och finular på vad är det som finns i luften. Vad ÄR luften?

Vi lyssnar sedan på en saga som barnen gjort. Återberättad av pedagogerna. Med toarulls-dockor till. Som barnen har gjort.

Därefter får vi gå in i ateljén. För att skapa mer rekvisita till barnens saga. Vi har 15 minuter på oss. Och allt material i världen. Och efter 15 minuter finns slott, torn, varulvar, flörtkulehästar och mer av det ena och det andra som barnen ska få fortsätta att berätta kring.

Och jag skulle så gärna vilja vara flugan på väggen på dagis i morgon. Och höra vart fantasin leder...

Härligt föräldramöte. Vi fick verkligen ta del av barnens vardag. Och smaka på glädjen i den.

Hej likriktning!

Eller det var ju kul i skylten så länge det varade. 

Dåtid.
Butiken hette Bokia.

Nutid.
Butiken heter något annat.

Det "gift" vi lever med

Det är något med skrivandet. Det är ett gift. Något som inte går att fly ifrån. Även om man försöker. Det finns i en. Och de som har det i sig verkar inte få det ur kroppen.

När jag gick på gymnasiet i Gävle blev jag bekant med Linda via en kompis. Vi umgicks en del. Jag vet att hon började en medieutbildning på högskolan. Jag var lite avundsjuk. Jag vågade aldrig ta klivet mot media då. Sedan tror jag det var en sväng inom vården för Linda om jag inte minns fel.

Jag utbildade mig senare inom medieteknik, en tvärvetenskaplig utbildning med tyngdpunkten på dataämnen. Jag gick utbildningen för den lät lite mjukare än datavetenskap. Jag lockades av medieordet. Jag fick jobb som programmerare/utvecklare på det stora telecombolaget men blev tvungen att hoppa på en journalistutbildning på universitetet samtidigt som jag jobbade heltid för att själsligt överleva. Jag kunde inte leva enbart på programmering. Jag blev klar med utbildningen men gick tillbaka till min trygga anställning. Skrivandet skötte jag då liksom nu på fritiden.

Igår såg jag Linda som numera heter Linda Åkerström i FB flödet. Hon är nu filansande journalist och debuterar nu med en purfärsk barndeckare som ges ut på Idus förlag.

Så är det med skrivandet. Det går inte att fly. Roligt att se att Linda och jag gått åt samma håll men med lite olika kringelikrokar längs vägen. Så samtidigt som Linda har rattat runt barn och familj har hon också skrivit boken om Ö-deckarna. Jag förstår att den utspelar sig i Lindas hemtrakter på Ön i Hedesunda. Lycka till med din bok Linda! Och kika in på hennes hemsida om ni är nyfikna.

Förfrågan om besök i skola

Författarbesök i skolan? Ja men det låter roligt. Och då är det alltså jag som ska vara författaren?

Jag säger ja! Trots att det pirrar i magen. Det är ju en ny värld för mig det där. Skolan. Det var ju trots allt ett antal år sedan jag gick på lågstadiet. Men jag litar på lärarna. Det ska nog bli bra. När det väl blir dags.

Har ni några tips att ge mig? Böcker jag bör läsa, egna erfarenheter att dela, en bunt praktiska övningar att skicka över? Tips mottages tacksamt!

Fint i skyltfönstret hos Bokia i Sundsvall

Att äta eller ätas

Var förbi en bokhandel i hemstaden. Fick klart för mig att den fria viljan hos de butiker som lyder under den stora bokkedjan är väldigt begränsad. De får varken annonsera eller skylta som de själva vill. Kände att det där romantiska skimret med att ha en egen bokhandel försvann. Poff. Såg strypsnaran kring bokhandlarens egna tanke.

Det var dagens inlägg för det fria ordet.

Dagens gulligaste

H har redovisning av en film på skolan i morgon. Men hon tyckte så mycket om Nils hjälper laget att hon skulle recensera den i stället. Så roligt att höra!

Som en enda lång dagen efter

Så känns det. Och så har det känts i några veckor. Jag har knappt skrivet något. Inte bloggat.  Skulle vilja stoppa i mig en fettdrypande pizza, ta en huvudvärkstablett, se en film, vila i soffan och kliva upp som en ny skrivkraftig människa. Men det verkar ta lite längre tid det här. Bokfesten är slut. Och jag med skrivmässigt. Jag ska tillåta mig vara däri ett tag. Läsa lite. Leka. Promenera. Andas. Invänta att skrivet kommer tillbaka snart igen.

Och egentligen vet jag inte om anledningen är att jag inte har en susning om hur det går för Nils därute.

Eller om det är för att jag åter har börjat vänta på svar från förlaget. Och det är outhärdligt att vänta. Outhärdligt.

Internationellt utbyte

På facebook trillade det just in en härlig bild på en vän i USA som läser Nils hjälper laget för sina två små barn. Den ena är inte ens två men han såg ut att hänga med ändå. :)

Samme vän och hans fru gav mig ett boktips i somras när jag var och hälsade på dem. Det var Goodnight Moon, en underbar liten godnattsaga.

Så just nu i Boston läses Nils hjälper laget på svenska för två engelsktalande barn.

Och här i Sundsvall läser vi dessa  på engelska för två svensktalande barn.

Läs så att det syns

"Det abstrakta tänkandet och den matematiska förmågan är intimt förknippad till läsförmågan....", sa Johanna Koljonen i seminariet Läs då unge från årets bokmässa. Det finns att se på UR.

Jag gick teknisk utbildning på gymnasiet. Helt emot min läggning. Jag njöt inte av matte och fysik. Jag överlevde matte och fysik. Jag förmodar att jag gjorde det till stor del tack vare min läsförmåga. Jag fick gratis skjuts på grund av min kärlek till böcker. Så ironiskt egentligen. Men bra.

Läsningen öppnar så många igenbommade dörrar. Jag önskar att alla barn får denna fantastiska nyckel. Så lyss till manifestet hörrni. Läs så att det syns!

Nöjd på hemmaplan

Tja när jag nu inte kan roa mig på bokmässan. Så får jag i stället glädjas åt tidningsrecensionen av Nils hjälper laget. Från dagens Sundsvalls tidning.

Min skrivande vecka

Annelie beskrev sin skrivande vecka och ställde frågan hur vi som skriver på heltid eller som fritidssysselsättning får veckan att gå ihop.  Så jag ger er här min vecka med mycket jobb och lite skriv.  Undrar om jag kan få ihop totalt 3 timmar skrivtid på det här? Och som det har sett ut de senaste veckorna var det här (tyvärr) en bra skrivvecka för mig.... Så här såg den ut:

Måndag

Jobbar med en teststrategi tillsammans med två väldigt kloka tjejer.  Hela dagen analyserar vi och ritar flödesdiagram.  På fikarasten signerar jag ett par böcker till arbetskamrater som köpt Nils-boken. Kommer hem till dukat bord. När barnen somnat plockar jag upp det manus jag aldrig sammanställde i somras. Pizza-manuset. Nu när mörkret har lagt sig och jag inte ser jobbet i trädgården, med löven som börjar samla sig på backen, blommorna som bör sättas ner i jord innan frosten, pelagonerna som snart ska komposteras,  hittar jag in i skrivet igen.

Tisdag

Påbörjar ett nytt spännande uppdrag som projektledare i ett IT projekt. Som konsult hamnar jag lite här och där och det är både utmanande och roligt. Men det tar också på krafterna. Fullproppad på information åker jag till ett möte på dagis. Lägger barn. Läser samma Bamse som jag läst sexhundrasjuttielva gånger. Spänningshuvudvärk. Packar övernattningsväska och förbereder jobbresa.

Onsdag

Kliver upp tidigt. Åker i ösregn mot Örnsköldsvik, de två kloka kollegorna och jag. Vi stannar på en parkeringsplats i Härnösand för att hålla ett styrgruppsmöte över telefon. Jag skriver mötesanteckningar och försöker höra vad som sägs medan regnet smattrar mot rutan. Åker vidare mot Ö-vik med en kopp kaffe i bilen. Fortsätter med teststragegin på kundens kontor. Vi funderar, ritar, pratar, skriver, vrider och vänder. Middag på restaurang. Somnar tidigt i övernattningsrummet fullproppad på godis.  Hade anteckningsboken med. Ville skriva. Hade böcker med. Ville läsa. Var för trött.

Torsdag

Vi pratar test, test, test. Och påminner varandra hur roligt det är att samarbeta. I livets skratt och gråt. Tre tjejer. Har ni hört något annat om en sådan sammansättning? I så fall har ni hört fel. På väg hemåt viker vi efter ett snabbt beslut av från E4:an med en 90 graders sväng. Vi besöker Docksta skofabrik. Jag hittar ett par tofflor med tyg från Jobs handtryck. De är nästan för snygga för att hasa omkring i hemma bland smulor och kladd. Kommer hem. Lägger barn och veckostädar. Ja någon ska ju göra det med. Sådär skrivsugen. Tvingar mig att skriva en sida i anteckningsboken. Bara för att hålla pennan varm.

Fredag

Åter på det nya uppdraget. Suger i mig allt jag hör och säger. Hoppas att jag ska minnas åtminstone en bråkdel. Inser att så här kommer jag att fortsätta att slurpa i mig nya kontakter, nya system, nya tidplanerings- och kalkylverktyg under de närmsta veckorna. Skriver ett par mail.  Kommer hem urtrött. Dunsar ner i soffan. Min förläggare har skickar ett mail med en länk till ett lektörsutlåtande från Bibliotekstjänst. Gläds över det. När barnen har somnat hamnar jag framför Skavlan. Orkar inte ta mig därifrån. Jeanette Bonnier är intressant att lyssna på.

Lördag

Springer en runda. Veckans enda träning. Rensar huvudet. Solen skiner. Luften är lätt att andas. Kommer hem med ny energi och skickar iväg sambon och barnen på utflykt till stan. I samma sekund som bilen lämnar uppfarten plockar jag fram datorn. En och en halvtimmes skrivtid. För mig själv. Det hör verkligen till ovanligheterna. Jag fortsätter på Pizza-manuset. Jag har ju hela storyn strukturerad. Behöver bara skala av och fixa till. Måste få det klart snart. Så jag får skriva annat! Letar barnens vinterskor i den överfulla boden medan barnen springer hit och dit. Inventerar vad som behöver köpas inför vintern. Ser en film på kvällen. Snabba Cash. Helt ok. 

Söndag.

Blir bjuden på hamburgare av svärföräldrarna vid en tjärn i svampskogen. De höstgula träden flörtar med det svarta och spegelblanka vattnet. Barnen äter av de sista ännu icke maskätna blåbären och jag plockar ett par nävar svamp. Vill inte ha för mycket för jag orkar inte rensa när jag kommer hem. Lagar middag. Sambon tapetserar  klart det sista efter sommarens köksrenovering. Åker på fotbollsträning med barnen. De är glada och jag med. Jag älskar att stå där på sidan av planen och se hur ALLA sparkar på bollen samtidigt. Ser Babel. Gillar Petters låt. Viker tvätt. Inget skrivet. 

Ord som gör min dag

Det gör mig så glad (och också lättad) att få höra hur Nils hjälper laget mottas därute. Jag har hört den omnämnas som "fin" och "ömsint". Och det värmer så. Därtill har jag hört att en och annan har börjat virka också. :)

På Sandras läslogg skrivs det så här om Nils. "Fin bok med tänkvärd handling och finfina illustrationer."

Bibliotekstjänst, BTJ, har recenserat boken i en lång sammanfattning av innehållet men också med utlåtandet "Nils hjälper laget är en varm och ömsint berättelse med välanpassad text för nybörjarläsaren." 

Och så har vi Sigges pappa som skickar sonens utlåtande.  "Sigges betyg var: Asgrym!!!"

Illustratörens tankar

Illustratören  Per Gustavsson som gjorde de härliga illustrationerna till Nils hjälper laget har gjort ett inlägg på sin blogg om arbetet med boken. Han funderar om skillnaden med att illustrera fantasi och verklighet.

Och visst är det fint med ramen av garn som löper runt bilderna. Och hur Per har hållit den tråden genom boken!

I gårdagens Sundsvalls tidning

Jag länkar till Annelies Drewsens inlägg. Hon har fotat sin bok Stella skaffar ett syskon som står sida vid sida med Nils hjälper laget på bokhandeln Bokspindeln i Stockholm. De ser ut att trivas i hop! :)

Och igår fanns en artikel i Sundsvalls Tidning från lördagens bokfestival. Den finns att läsa här!

Boken är släppt

I lördags var jag med på Bokia Sundsvalls höstbokfestival. På stan vimlade det av folk. Det var den andra av stenstadsdagarna och vi befann oss där i myllret.  Solen sken. Det var varmt och somrigt. Gatorna fylldes av gammal som ung.

Flera vänner och bekanta kom förbi och delade min glädje över den nyss utkomna Nils hjälper laget och det gjorde mig alldeles varm i hjärtat.

Lite bilder från dagen. Av varierande kvalitet. :)

Dagen började inne  i bokhandeln. 

Möss-godis på pinne blev rätt poppis bland barnen. :) Den snygga Nils-mössan har min jobbarkompis virkat. 

Illustratören Per Gustavsson fick vara med på ett hörn. 

ALLA människor befann sig ute på gator och torg så vi plockade vi med oss böckerna ut. Här är två andra lokala barnboksförfattare Sanna Juhlin och Susanne Elfström. 

Bredvid oss stämde barnens favorit popgrupp smultron och sång upp till sång och dans. 

Det fanns ett bord där små och stora kunde färglägga sin egen Nils-mössa.

En fantastiskt fin dag!!! Tack för alla gratulationer!

Så här skrev jag för ett par timmar sedan på FB

Vad jag hör för mig just nu:

- Fixar godis till i morgon
- Gör tävling till i morgon
- Provar klänning inför morgondagen
- Lyssnar på fotboll från TV:n i bakgrunden. Nyss jublade jag till 2-1. Svensson kan fortfarande.
- Signerar böcker som mina privata marknadsförare (faster och pappa) sålt till vänner och bekanta
- Undrar om jag hinner ladda upp de fina bilderna från Sundsvalls vackra stenstad i sol som jag tog i dag. Inser att jag inte hinner fippla med det. Men det var fint. Säkert lika fint i morrn!!!  

Från det ena till det andra

Packar väskan för ett par dagars bortajobb. På agendan står teststrategi för utbyte av system. Det är lika långt från boksläpp och höstbokfestival som det låter.

Och det är faktiskt mycket roligare än det låter! :) 

Plötsligt blev det politik

 När 4-åringen ville bli fin. :)

Test av boksläppsaktivitet

Tre kreativa och tålmodiga förmågor till min hjälp!

Hormoner och moderskänslor

Ja igår fick jag signera mitt första exemplar av Nils hjälper laget. Det var en märklig känsla. Roligt  men också pirrigt att se boken i någon annans händer. Ändock är det ju det jag har väntat på i ett år nu. Att boken ska bli klar och få kliva ut. Och nu är det dags. Den ska bläddras i av okända händer och mötas av nya ögon.

Och jag kan inte låta bli att undra hur det ska gå för Nils därute. Jag vill att han ska bli sedd för den han är. Ja det är rena rama moderskänslorna som ger sig tillkänna. Bokutgivningshormoner finns det sådana? I så fall är det de som rusar runt i min kropp just nu!!!

- Wazzup?

- Just hangin around. Signerar en bok. :D

Det första ex:et av Nils hjälper laget (som jag vet) har gett sig ut i världen. Bokia Sundsvall hade visst några i butik idag. Och jag fick den stora äran att signera!!!

Signerat och klart

Semester är semester och jobb är jobb

Andra veckan på kontoret och hjärnan har snabbt rättat in sig i det nya klimatet. Dagen bestod av 4 timmar i bil och en heldags jobb hos ny kund. Tufft att inse att semestern nu endast är ett bleknande minne. Men det är ju tur att det är roligt att jobba också! Nu sussar barnen och jag pustar ut.

Här pågår planering inför bokfestivalen som blir den 7 september på Bokia i Sundsvall. Jag fixar med lite pyssliga aktiviteter och en tävling. Efter den här fullspäckade dagen känns det som rena terapin!

Äntligen!

Den är här! Boken! Den är här!

Som jag har längtat och väntat. Undrar hur mycket tid jag lagt på att tänka på Nils hjälper laget det senaste året. Undrar hur många timmar, dagar, veckor. Utan tvekan så är det sjukligt och säkert ohälsosamt många. Det har varit som en galen nyförälskelse där den jag önskat vräka känslorna över har befunnit sig på månen. Typ.

Men nu. Nu är den här!
Och känslan? Ja, jag är lugn. Glad. Lättad. Lycklig.

I min hand! Och om en och en halv vecka finns den i handeln. 

Sagolikt bra utställning

Förra veckan när jag besökte NY så gick vi förbi National Library. Som av en händelse snubblade vi över en barnboksutställning. Den dagen behövde jag inte se mer av stan. Jag var tillräckligt full av inspiration! Men vi passerade och såg ett par till sevärdheter. För sakens skull!

Så här skriver man på bibliotekets hemsida om utställningen:

"The ABC of It is an examination of why children’s books are important: what and how they teach children, and what they reveal about the societies that produced them. Through a dynamic array of objects and activities, the exhibition celebrates the extraordinary richness, artistry, and diversity of children’s literature across cultures and time."

Mina bilder gör inte utställningen någon rättvisa. Men för att använda en passande beskrivning, host host. Den var sagolikt intressant!

Höstbokfestival

Som jag har velat över det här med släppfest. Ska jag ha en sådan eller inte? Och i så fall hur gör man? För jag har aldrig varit på någon. Det är ju inte så ofta sådana happenings sker här i Sundsvall...

Nu har jag blivit tillfrågad av vår trevliga bokhandlare här i stan att delta vid Bokias höstbokfestival. Och det känns som en alldeles finfin plats och tidpunkt att fira boken på. Så jag börjar där. Och kanske nöjer jag mig så. För det känns så roligt att få komma ut i bokhandeln med en purfärsk bok. Sedan har jag ingen aning om vad man gör på en bokfestival. Men det löser sig säkert!

Hur gör alla andra författare vid boksläpp? Någon som har något tips och trix?

Här är programmet för bokfestivalen. Välkomna dit och hälsa på mig! Den 7 september hos Bokia Sundsvall.

Jag är med facebooksida

Jag har sett att en hel del författare finns  med egna sidor på facebook och jag har tänkt att det skulle vara roligt att ha en  egen  facebooksida där jag kan skriva lite kompletterande om vad jag gör nu i dessa bokutgivningstider.  Det är ju bara ett par veckor kvar!!! Och än har jag inte sett boken själv.

På min facebook sida kommer jag att lägga aktuella inlägg i det kortare formatet. Så vill ni följa mig även där så är ni hjärtligt välkomna att gå in och gilla min sida! Vi ses förhoppningsvis där! :)

https://www.facebook.com/SofiaJohanssonForfattare

Hemma igen

Ja det blev en härlig resa. Boston, Norra Florida och New York. Jag har gått i nya och gamla fotspår. De vänner jag tyckte om sedan förut är fortfarande lätta att tycka om och det är härligt att se att de egenskaper som jag uppskattat förut har bevarats och vuxit trots att åren gått.

I Boston bodde vi hemma hos en vän och hans familj. I Florida fick vi låna en lägenhet på stranden av samme väns mamma. I New York bodde vi i New Jersey hos en kompis och hans fru. Roligt att få kliva in i deras vardagar.

Min gamla värdfamilj besökte jag inte. Vi har tappat kontakten sedan förut och på platsen jag bodde som utbytesstudent där stod nu ett nytt hus. Det kan vara så att det gamla blivit skadat i någon orkan. Det låg precis vid vattnet.

Den här resan blev en egotripp. Innan jag åkte funderade jag en hel del på om jag skulle kunna vara borta från familjen så länge. Jag har inte varit det förut. Men jag har nu kommit tillbaka hem energiladdad inför hösten så jag hoppas vi alla får nytta av det här i slutänden.

Och nu börjar jag nedräkningen till Nils hjälper laget kommer ut i butik. Dan före dan före dan före dan före osv.....

Lite strand. 

Och lite stad. 

Reunion

Min bror fick brev från sin kompis som var i USA som utbytesstudent. Och trots att jag inte hade en aning om vad det innebar, så bestämde jag mig att det ska jag också bli. Utbytesstudent. Jag ska också åka till USA. För det var ju så otroligt spännande att kompisen var därborta. Alldeles själv. Och gjorde massa roliga saker värda att skriva hem om. Så jag sparade pengarna jag fick från jobbet på lunchrestaurangen där jag jobbade extra. Det blev en del av resekassan.

För drygt 20 år sedan for jag.  Jösses vad åren går. Det var första gången någonsin jag skulle flyga. Jag checkade in bagaget, kramades med mamma, pappa och en vän som följt med för att vinka av mig. Sedan gick jag genom säkerhetskontrollen och blev ensam. Jag fortsatte raka vägen in på toaletten där jag satte mig ner och grät. Sedan torkade jag tårarna, gick ut till alla okända blivande utbytesstudenter som skulle med samma flyg som jag. Jag sa till mig själv att det här fixar jag.

Jag hade ett fint och på många sätt lärorikt år på high school i nordvästra Florida. Det var 20 år sedan.

Nu ska jag åka tillbaka. För att träffa glömda bekantskaper, nya sådana och inte minst för att umgås med dem som fortfarande är mina kompisar. Jag reser med en kär vän från Sverige som jag mötte där i Florida för 20 år sedan. Vi delade det som ingen annan hemifrån kunde dela med oss och det svetsade oss samman.

Dagens motto lyder: Man ångrar inte det man gör, bara det man inte gör.

Så jag säger hejdå älskade familjen vi ses om några dagar igen och hej hej på er vänner och värme i USA! Here we go!

Har bläddrat bland gamla minnen. Det känns som igår.

En månad kvar

Om en månad. Den femte september släpps min bok Nils hjälper laget.

Och för ganska precis ett år sedan fick jag ett mail från min förläggare. Hon undrade om mitt manus var ledigt. Ett par veckor senare fick jag beskedet att förlaget vill ge ut mitt manus. Jag var då på jobbet. Jublade inombords, försökte att hålla tyst, kontraktet var ju inte skrivet än och jag vågade inte ta ut lyckan innan jag verkligen sett det skrivet svart på vitt. För det hela lät så otroligt! Och det gör det faktiskt fortfarande. För än har jag inte sett boken i sitt färdiga skick. Men som jag längtar tills den kommer i min hand!

Höstens böcker

Här hittar ni lite av höstens goda, höstens böcker från Rabén och Sjögren.

Jag står nu på ett ben i den sköna sommaren och känner den mjuka varma sanden under foten. Det andra har jag lyft högt. Redo att kliva in i hösten. Läsning, skrivande (eftersom det inte funkar sommartid) och boksläpp!

Och så packar jag. För en resa. Västerut.

Litet bokjobb

Vi har gjort bad och umgänge i min hemstad. Fina, soliga dagar. Och någon droppe regn.

Ett litet bokjobb har jag hunnit med. Jag passade på när jag letade efter ett par böcker i bokhandeln. Lite i förbifarten la jag till "Jag har förresten skrivit en bok som kommer ut i september. Och jag kommer från Gävle."  Det blev ett bidrag till insäljet av Nils hjälper laget.

Å den här boken som är nyss inhandlad ska snart följa med mig på en spännande resa 20 år tillbaka i tiden. 

Inspiration från fotbolls EM

Det är något med den där beslutsamheten hos dem som satsar hårt och kämpar för att nå sina mål som är så häftigt. Det spelar ingen roll vad de siktar mot. Det är viljeglöden och den bländande styrkan framåt som är så förförisk.

I dessa EM-tider tänker jag på landslagets Josefine Öqvist. Hon kom tillbaka till fotbollen efter graviditet och barnafödande, fast besluten om att satsa så det ryker och ta en landslagsplats igen. Och det gör hon med bravur. Med en 12-månaders bebis och energi som sprutar över hela plan studsar hon fram. (När jag hade en 12-månaders hade jag knappt hittat tillbaka till knipet.)

I dag inspireras jag av Josefine som spränger mammabilden. 

Och också av Pia Sundhage som verkar vara en tuff och klok ledare. 

För att de går egna vägar. Vägar som de själva har sökt fram och trott på för att nå sina mål. 

Det är tjejer som jag samlar på idag. Och ur dem suger jag lite energi för att bli färdig med mina manus. 

Kladda på bara

Semestrar på hemmaplan just nu. Och 4-åringen är väldigt nöjd att cykla till affären och 2-åringen hoppar upp och ner när ordet skogspromenad nämns. Vi gör det enkelt. Vi lär oss lugnet som sällan hör vardagen till. Som till exempel att låta det härliga kladdet få kladdas. Utan hysteriattacker.

Buggar och gamla manus

Jag njuter semester och ledighet och bloggar när andan faller på. Jag försöker också skriva ett par manusord i de små tidsluckorna.

Jag har plockat fram två gamla manus eftersom jag har så svårt att göra nytt när jag inte har gjort klart det som ligger i högen. Det är en kapitelbok för åldern 9-12 som jag jobbar med och så har jag ett manus som är ett mellanting mellan en lättläst bok och en kapitelbok. Det har tagit tid att kliva in i en gammal tanke och fiska upp känslan igen. Men jag försöker göra det okänslosamt, objektivt och med stora redigeringsglasögonen på. Fördelen nu när texterna legat till sig är att det är lätt att stryka. Och det behövs!

När det är klart. Om det blir klart. Först då får jag börja på nytt. Den tanken ger ett bra driv.

Läste en bok vi lånat på biblioteket. Här hade det också behövts ett par omarbetningar... Jag hoppas det inte finns många några liknande missar i Nils hjälper laget. Jag hoppas att jag bakat in mina språktabbar väl. :) Men när ni väl kommer att hitta dem så får ni markera med rödpennan och skicka till mig på bumsen. 

Jag ser två buggar i denna lilla snutt ur låneboken. Hittar ni dem (och kanske fler)?

Fint att dela

Sista dagen innan semestern gick jag och en arbetskompis på garnaffären. På förmiddagen dagen efter (!!!!) kom den här bilden till min mobil. Fantastiskt! Visst är den urtjusig! Jag behöver inte påpeka kopplingen till omslaget eller hur? :) 

Delad kreativitet verkar bli dubbel kreativitet. Det är fint!

Och jag har känt så många gånger i den här bokskaparprocessen att delad glädje blir dubbel glädje. Det är fint det med! 

"Nilsmössan" har nått Alnön